Gästkrönika: Feed the Wookiee - en nörds försvarstal

May 312011

Carlstad comic con gick av stapeln under helgen med ett stort och brett utbud av populärkulturella fenomen. Folkmuns gästkrönikör var på plats och analyserade både mässan och nördens plats i samhället.

Nörd.
Ett ord som oftast brukar användas för att på ett nedvärderande sätt beskriva den sortens människa som vid trettiofem års ålder (och sextio kilos övervikt) fortfarande bor i mammas källare. Gärna är han (alltid en han) på ett eller annat sätt intresserad av eskapistiska äventyr; kanske World of WarCraft, Final Fantasy-spelen, Star Trek, eller Tolkiens värld. Han är socialt handikappad, oskuld, och kan lite för mycket om datorer för att det ska vara riktigt hälsosamt. Inte kan nördarna åstadkomma något för samhället heller, de oproduktiva jävlarna, förutom att ligga det till last.

Stämmer detta med er bild av nördar?
I så fall: fy skäms!

En nörd är per definition en person med ett brinnande intresse – för vad som helst.

Jepp, även sådana människor är nördar!

Den här helgen var dock dedikerad de något mer arketypiska nördarna – de som gillar orcher och wookiees. Trollkarlar och drakar. Manga och Anime.

Serietidningsmässan på Löfbergs Lila Arena, Carlstad Comic Con, var ett välkommet inslag i vardagen, där nördarna vågade sig upp från sina (föräldrars) källare, och ut i den relativt friska luften. Jag vet, för jag är själv en av dem. Så fort jag kom in i lokalen kunde jag konstatera att jag gjort helt rätt som denna dag tagit av mig min halvtrendigt randiga tröja för att för världen blotta den t-shirt jag så ofta bär, med ett tryck föreställandes Darth Vader (”I find your lack of faith disturbing”).

Där inne fanns montrar med serietidningar, filmer, leksaker, filmreplikor och en svensk kultskådis. Man kunde fotografera sig tillsammans med The 501^st legion: Nordic Garrison – d.v.s. folk utklädda till Stormtroopers, Darth Vader, Prinsessan Leia och till och med Chewbacca. Ett foto kostade femtio kronor, och överskottet gick oavkortat till Barncancerfonden.

De oproduktiva jävlarna…

Bara det faktum att en sådan här mässa existerar tyder på att det inte bara finns gott om dessa eldsjälar, utan att de dessutom brinner så starkt för sina intressen att de lägger ned sin tid och sina hjärtan på att dela med sig av sin passion – utan skjuts från TV4 Sport.

På tal om produktivitet fanns det på plats en Star Wars fanfilmmakare – alltså en kille som håller på att göra en egen Star Warsfilm. Denna film, Threads of Destiny, är kanske det mest ambitiösa projekt jag hört talas om där det inte finns någon laglig möjlighet att tjäna pengar.

Två andra personer där kom från Kolik Förlag, som precis gett ut det första numret av deras egna serietidning (Utopi), något slags halvundergroundprojekt med fokus på skräck, fantasy och erotik. Även där drivna, trevliga, intelligenta människor som låter sina hjärtan styra vad de gör.

I ett Sverige som snäser åt allt vad dessa nördsubkulturer heter (faktiskt), där serietidningsbranchen aldrig vågar sträcka sig längre än att publicera stripserier á la Rocky eller Elvis, och filmbranchen går ut på att pumpa ur sig så många Beckfilmer som möjligt på ett år, är det skönt att se att det finns så många som vågar stå upp mot jante och ta saken i egna händer. Plötsligt inser man att vi har en fantasy/skräckserietidning i Sverige, och att det produceras Star Warsfilm i Stockholm.

När dessutom 7-årige Vilgot rusar förbi en, med ett leende bredare än engelska kanalen för att de just ropat ut i högtalarna att han vunnit förstapris i en tävling på mässan, känner man att – jo, jag må vara så nördig, så insnöad, men jag är i jävligt gott sällskap!